Porsche 928
Vid utformandet av 928, som började serietillverkas från och med modellår 1978, låg fokus på lättviktskonstruktion. Dörrarna, framskärmarna och huven tillverkades därför av aluminium istället för stålplåt. Bakom plaststötfångarna som var integrerade i karossformen fanns även aluminiumprofiler som klarade en kollision i upp till 8 km/h utan att ta skada.
928 hade runda, elektriskt uppfällbara strålkastare som var integrerade i skärmarna. Denna rundade halvkombi dominerades av den stora rutan i bakluckan.
928-modellerna drevs av en vattenkyld V8-motor med 90° cylinderarrangemang. Motorns slagvolym utökades från 4,5 liter till 5,4 liter. Kraften överfördes enligt transaxelprincipen.
För att förbättra aerodynamiken utrustades modellerna med frontspoiler och bakspoiler från och med typ 928 S (modellår 1979).
Bakaxeln på 928 var en helt ny utveckling. Unikt för denna dubbla tvärlänksaxel – även kallad Weissach-axel – var att dess skränkning (toe-in) ändrades vid gaspådrag, vilket motverkade överstyrning. Den fungerade mer eller mindre som en passiv bakhjulsstyrning, vilket i hög grad bidrog till Gran
928 (modellår 1978–1982)
Det rundade bakpartiet utan bakspoiler var ett omisskännligt kännetecken för 928. Till skillnad från senare derivat hade denna modell ingen front- eller bakspoiler. 4,5-litersmotorn i 928 utvecklade 240 hk.
928 S (modellår 1980–1986)
928 S hade svart front- och bakspoiler, sidoskyddslister lackerade i exteriörens färg och sidoblinkers. Slagvolymen ökades från 4,7 liter till 5,0 liter (modellår 1986). Uteffekten var inledningsvis 300 hk, 310 hk från och med modellår 1984, och från och med modellår 1986 var den 288 hk (med katalysator).
928 S4 (modellår 1987–1991)
928 S4 hade en rundad främre skyddsplåt med luftintag. Det sluttande bakpartiet hade en svart bakvinge som stack ut från karossen mellan de breda, infällda baklyktorna. Dess 5,0-litersmotor gav 320 hk.