I samband med modellår 1974 omdesignades för första gången karossdesignen avsevärt på Porsche 911. Förutom en Coupé- och en Targa-version fanns även en Cabriolet-version tillgänglig från och med modellår 1983.

Den mest slående egenskapen hos denna 911-generation är den upphöjda stötfångardesignen med svarta plastbälgar. Mellan baklyktorna på G-modellerna finns en röd panel och en röd eller svart Porsche-logga, beroende på modellår. Den bakre registreringsskylten omges av två stora gummibuffertar med integrerad registreringsskyltsbelysning.

De upphöjda stötfångarna med bälgar på G-modellerna var resultatet av strängare typgodkännandebestämmelser i USA. Efter att dessa regler införts måste stötfångarna kunna absorbera stötar vid kollision med ett fast hinder i hastigheter upp till 8 km/h utan att skador uppstod på karossen. För att uppfylla detta krav var stötfångarna på bilar på den amerikanska marknaden förenade med karossen med hydrauliska stötdämpare.

För modeller som inte var avsedda för den amerikanska marknaden monterades mer kostnadseffektiva stötdämpande rör istället för dessa hydrauliska stötdämpare. Dessa måste att bytas efter en kollision bakifrån. Krockdämparna kunde dock beställas som tillvalsutrustning.

Lister/dörrhandtag
911 och 911 S hade förkromade fönsterlister och dörrhandtag.

Fälgar
911 och 911 S var utrustade med gjutna 15-tums aluminiumfälgar från ATS som standard.

Ytterbackspeglar
Standardversionen av 911-modellen hade förkromade ytterbackspeglar fram till modellår 1975. Från och med modellår 1976 monterades större, elektriskt inställbara ytterbackspeglar som var lackerade i exteriörens färg.
911 S hade bara förkromade ytterbackspeglar för modellår 1974.

Motorer
Standardversionen av 911-modellen hade en sexcylindrig boxermotor med en slagvolym på 2,7 liter. Den hade ursprungligen en effekt på 150 hk, och från och med modellår 1976 165 hk.
Motorn i 911 S hade en effekt på 175 hk.

Strålkastarringar
Strålkastarringarna på 911/911 S var förkromade.